Faror och skydd vid svetsning 3

Gasmetallbågsvetsning med trådelektroder

(MIG-och MAG-svetsning)

Vid MIG-svetsning (Metal Inert Gas) används en ädelgas (argon eller helium) som skyddar smältan mot luften. Vid aluminiumsvetsning består elektroen till övervägande del av aluminium eller aluminiumlegeringar. Nickelhaltiga elektroder används till Inconel, Nimonic och Hastalloy.

Vid MAG-svetsning (Metal Active Gas) används en skyddsgas-blandning av argon och oxiderande gas (koldioxid eller oxygen) eller ren koldioxid. Trådelektroden består av olegerat, legerat eller höglegerat stål.

Huvudsakliga risker

• elström
• strålning
• brand pga stänk och slaggpartiklar
• luftföroreningar (rök och gaser)

Elström

Svetsströmmen kan vid oförsiktig hantering ledas genom människokroppen. Beroende på strömslag, strömstyrka, strömväg och exponeringstid kan detta leda till

• muskelkramper.
• oregelbunden hjärtverksamhet.
• hjärtstillestånd respektive hjärtkammarflimmer.

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsströmkällan för normaldrift är för likström: 113 V toppvärde.

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsning i utrymmen med förhöjd risk för elchock dvs fuktiga, varma eller trånga utrymmen är för likström: 113 V toppvärde (ELSÄK-FS 1994:7).

Det elektriska motståndet (isoleringen) skall vara högt.

Använd därför:

• läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
• skor (skyddsskor) med hela gummisulor.

Stänk och slaggpartiklar kan orsaka både brännskador och bränder. Det är viktigt att skyddskläder är tillverkade av material som inte antänds lätt eller smälter.

Strålning

Ljusbågen alsrar stark strålning inom de ultravioletta, synliga och infraröda våglängdsområdena.

Detta kan leda till:

• bländning.
• svetsblänk som är en smärtsam ögoninflammation.
• nedsatt syn på grund av skada på näthinnan.
• skada på oskyddad hud, "svidande solbränna".

Man kan skydda sig genom:

• svetsoverall eller andra täckande arbetskläder med läderförkläde.
• läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
• svetsskärm eller svetshjälm med siktglas som regleras med flytande kristaller eller fasta standardiserade siktglas (SS 88 21 14).

Buller

Det alstrade bullret motiverar användningen av hörselskydd, som även skyddar hörselgången mot inkommande svetsloppor.

Luftföroreningar

Den bildade röken kommer huvudsakligen från trådelektroderna och i mindre utsträckning från grundmaterialet. Stora mängder av järnoxider frigörs. Vid svetsning av höglegerade stål kan höga lufthalter förekomma av ett flertal ämnen. Från ytbelagda material kan flera olika ämnen frigöras.

Aluminium och mangan kan påverka det centrala nervsystemet.

Blymålade material kan frigöra bly som kan påverka nervsystemet.

Järnoxider kan orsaka irritation i luftvägarna i form av hosta.

Nickeloxider och kromater kan orsaka cancer.

Polyuretanfärg eller isolering kan frigöra isocyanater som kan orsaka astma.

Zink som förekommer i galvaniserade material kan orsaka frossa.

Då koldioxid ingår som skyddsgas, alstras dessutom kolmonoxid. Vid MIG/MAG-svetsning bildas ozon.

Kolmonoxid kan påverka blodets syreupptagningsförmåga.

Ozon irriterar luftväger och lungor.

Vid svetsning av metalldelar, som rengjorts från fett med klorerade kolväten, t ex trikloretylen eller tetrakloretylen, kan fosgen bildas. Detta kan ske även i närheten av bad med klorerade kolväten.

Fosgen kan skada lungorna.

Det är därför viktigt att:

• avfettade delar torkas omsorgsfullt före svetsning.
• bad med klorerade kolväten täcks över.

Vid användning av svetsspray kan det uppstå giftiga gaser. Därför skall svetssprayer endast sprayas på svetspistolen (alltså i små mängder), men inte på arbetsstycket (stor yta).

För att arbeta säkert iaktta följande:

Använd den strömstyrka, spänning och skyddsgasmängd som elektrodtillverkaren rekommenderat.

Använd punktutsug vid arbete inomhus (AFS 1992:9). Punktutsug måste flyttas efter svetsfogen då längre fogar svetsas. Ett integrerat utsug i svetspistolen är därför lättare att använda. Om ytterligare ventilation krävs, använd friskluftsmask.

För att undvika rök och gasutveckling från skumisolering av polyuretan behöver man frilägga grundmaterialet minst 25 cm från värmningsstället (AFS 1993:4).

Det är lämpligt att använda friskluftsmask eller tryckluftsmask vid svetsning av höglegerat stål, aluminium och vid svetsning av belagt material och vid arbete i trånga utrymmen.

Vid arbete där det finns särskild fara för brand eller explosion får svetsning eller skärning endast utföras av den som har arbetstillstånd för detta (AFS 1992:9).

Om det är möjligt använd TIG-svetsning pulverbågsvetsning i stället för MIG- och MAG-svetsning.

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Smältsvetsning och termisk skärning. AFS 1992:9.

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Härdplaster. AFS 1993:4.

Elsäkerhetsverkets författningssamling. Starkströmsföreskrifterna. ELSÄK-FS 1994:7.