Faror och skydd vid svetsning 1

Gassvetsning och gasskärning

Huvudsakliga risker

• Brand/explosion på grund av bränngas/syrgas
• Stänk och slaggpartiklar
• Strålning
• Buller
• Luftföroreningar (rök och gaser)

Brand och explosion

Blandningar av bränngas och luft tänder vid kontakt med heta ytor:

• acetylen vid 300 °C
• naturgas vid 590 °C
• propan vid 470 °C

Explosionsrisk finns hos bränngas/luft-blandningar där bränngasandelen är minst 2 volymprocent.

Jämfört med luft är

• acetylen och naturgas lättare.
• gasol (propan och butan) betydligt tyngre och kan ansamlas i gropar i golvet och i verktygslådor.

Oxygen eller syrgas är en förutsättning för förbränning. En ökning av luftens oxygenhalt med 3 % leder till en fördubblad förbränningshastighet. Oxygen kan självantända olja och fett.

• Blås aldrig rent kläder med oxygen.
• Använd aldrig oxygen för andra ändamål än den är avsedd för.
• Ventilera aldrig med oxygen.
• Kyl aldrig med oxygen.
• Lämna aldrig munstycket till brännaren öppen så att oxygen läcker ut.Bild
• Smörj aldrig armaturer för oxygen med olja eller fett.
• Låt aldrig olja eller fett komma in i oxygenströmmen.
• Håll händerna borta från oxygenströmmen om du har olja eller fett på dem.

Säker utrustning

Otäta kopplingar leder ofta till att bränngas eller oxygen läcker ut utan att man märker det.

Det är därför viktigt att dagligen:

• Se till att alla kopplingar är åtdragna.
• Kontrollera anslutningarna och att slangarna är fria från sprickor och andra skador.
• Säkra gasflaskorna mot vältning.
• Skydda gasslangar mot överkörning.
• Skydda gasslangar mot glödande metalldelar och slaggdroppar.
• Innan du ansluter regulatorn, blås ur avstängningsventilen genom att öppna/stänga.
• Öppna avstängningsventilen/flaskventilen långsamt med en jämn rörelse

• Lägg aldrig ner en ansluten brännare i verktygslådan.
• Placera en värmetålig handske vid gasflaskan.
• Skarva inte acetylenslangen med kopparrör.
• Blanda inte delar från olika fabrikat i samma utrustning.
• Arbeta endast med felfri utrustning.

I vårt land används två typer av brännare. Den vanligaste är injektorbrännare men även tryckbrännare förekommer.

Vid montering testas injektorbrännaren på följande sätt:

Anslut enbart oxygenslangen till handtaget.

Öppna oxygenventilen vid svetsbrännaren.

Öppna bränngasventilen vid svetsbrännaren.

Kontrollera injektionsförmågan vid den öppna bränngasanslutningen.

Injektorbrännaren antänds på följande sätt:

Öppna oxygenventilen vid handtaget.

Öppna bränngasventilen vid handtaget.

Tänd den utströmmande gasblandningen.

Justera lågan.

Stäng bränngasventilen innan oxygenventilen stängs.

Bakslagsspärr måste finnas vid acetylenflaskan (SÄIFS 1995:2) och en sådan rekommederas dessutom för propan och oxygen.

Om dessa saknas finns risk för:

• slangexplosion
• brännskador

Stänk och slaggpartiklar kan orsaka både brännskador och bränder. Det är viktigt att skyddskläder är tillverkade av material som inte antänds lätt eller smälter.

Vid arbete där det finns särskild fara för brand eller explosion får svetsning eller skärning endast utföras av den som har arbetstillstånd för detta (AFS 1992:9).

Strålning

Lågan ger ifrån sig både synlig och infraröd strålning. Särskild uppmärksamhet ska fästa vid bländningsrisken.

Man kan skydda sig genom:

skyddsglas med lämplig täthetsgrad som återfinns i svensk standard SS 88 21 14.

Buller

Vid gasskärning ligger ljudnivån ofta över 85 dB(A), då är det nödvändigt att använda hörselskydd.

Luftföroreningar

Vid förbränning uppstår luftföroreningar. De allvarligaste hälsoriskerna kommer från kväveoxider. Kväveoxider är en blandning av flera gaser bl a NO2 och NO.

Mängden kväveoxider beror på lågans storlek och hur länge förbränningen varar. En stor fribrinnande låga alstrar mycket kväveoxider.

Kväveoxider kan vålla allvarliga lungskador, som kan uppträde 12 timmar efter arbetet.

Från ytbelagda material kan flera olika ämnen frigöras.

Blymålade material kan frigöra bly som kan påverka nervsystemet.

Polyuretanfärg eller isolering ka frigöra isocyanater som kan orsaka atma.

Zink som förekommer i galvaniserade material kan orsaka frossa.

Det är därför viktigt att:

• inte låta lågan brinna fritt i onödan.
• stänga av svets-, värme- eller skärlågan även under korta avbrott mellan arbetsmomenten.
• inte använda ett för stort munstycke.
• använda en gassparare vid fasta arbetsplatser.
• inte använda lågan för att värme upp ett rum.
• använda punktutsug vid arbete inomhus (AFS 1992:9).

Vid gasskärning av ytbelagd plåt kan skadliga ämnen bildas. För att undvika rök- och gasutveckling från färg eller annan ytbeläggning behöver man frilägga grundmaterialet minst 10 cm från värmningsstället.

För att undvika rök och gasutveckling från skumisolering av polyuretan behöver man frilägga grundmaterialet minst 25 cm från värmningsstället (AFS 1993:4).

Använd andningsskydd, halvmask med partikelfilter (P2-filter), då du avlägsnar blymålat eller kadmiumbelagt material.

Var särskilt försiktig vid svetsning och skärning i trånga utrymmen, där det kan vara lämpligt att använda tryckluftsmask.

Litteratur

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Smältsvetsning och teknisk skärning. AFS 1992:9.

Sprängämnesinspektionens författningssamling. Sprängämnesinspektionens föreskrifter om brandfarlig gas i lös behållare. SÄIFS 1995:2.

Svetskommissionen. Handbok för flyttbara gasutrustningar. 1992.