Faror och skydd vid svetsning 2

Manuell bågsvetsning med belagda elektroder

Huvudsakliga risker

• elström
• strålning
• brand pga stänk och slaggpartiklar
• luftföroreningar (rök och gaser)

Elström

Svetsströmmen kan vid oförsiktig hantering ledas genom människokroppen. Beroende på strömslag, strömstyrka, strömväg och exponeringstid kan detta leda till:

• muskelkramper.
• oregelbunden hjärtverksamhet.
• hjärtstillestånd respektive hjärtkammarflimmer.

Den högsta tomgångsspänningen vid svetsströmkällan för normaldrift är:

• för likström: 113 V toppvärde
• för växelström: 113 V toppvärde och 80 V effektivvärde.

• för växelström: 68 V toppvärde och 48 V effektivvärde (ELSÄK-FS 1994:7).
• Det elektriska motståndet (isoleringen) skall vara högt.

Använd därför:

• läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
• skor (skyddsskor) med hela gummisulor. Se bild nedan.

Stänk och slaggpartiklar kan orsaka både brännskador och bränder. Det är viktigt att skyddskläder är tillverkade av material som inte antänds lätt eller smälter.

Strålning

Ljusbågen alsrar stark strålning inom de ultravioletta, synliga och infraröda våglängdsområdena.

Detta kan leda till:

• bländning.
• svetsblänk som är en smärtsam ögoninflammation.
• nedsatt syn på grund av skada på näthinnan.
• skada på oskyddad hud, "svidande solbränna".

• svetsoverall eller andra täckande arbetskläder med läderförkläde.
• läderkraghandskar, utan nitar eller andra metalldelar, på båda händerna.
• svetsskärm eller svetshjälm med siktglas som regleras med flytande kristaller eller fasta standardiserade siktglas SS 88 21 14.
• svetshjälm med fönster eller glasögon med sidoskydd vid slaggning.

Luftföroreningar

Den bildade röken kommer huvudsakligen från elektroderna och i mindre utsträckning från grundmaterialet. Stora mängder av järnoxider frigörs. Vid svetsning av höglegerat stål kan höga lufthalter förekomma av ett flertal ämnen. Från ytbelagda material kan flera olika ämnen frigöras.

Blymålade material kan frigöra bly som kan påverka nervsystemet.

Fluorider kan påverka skelettet.

Järnoxider kan orsaka irritation i luftvägarna i form av hosta.

Kromater kan orsaka cancer och astma.

Nickelföreningar kan orsaka cancer.

Mangan kan påverka det centrala nervsystemet.

Polyuretanfärg eller isolering kan frigöra isocyanater som kan orsaka astma.

Zink som förekommer i galvaniserade material kan orsaka frossa.

Vid svetsning av metalldelar, som rengjorts från fett med klorerade kolväten, t ex trikloretylen eller tetrakloretylen, kan fosgen bildas. Detta kan ske även i närheten av bad med klorerade kolväten.

Fosgen kan skada lungorna.

Det är därför viktigt att:

• avfettade delar torkas omsorgsfullt före svetsning.
• bad med klorerade kolväten täcks över.

Använd den strömstyrka som elektrodtillverkaren rekommenderat.

Använd punktutsug vid arbete inomhus (AFS 1992:9). Punktutsug måste flyttas efter svetsfogen då längre fogar svetsas.

För att undvika rök- och gasutveckling från skumisolering av polyuretan behöver man frilägga grundmaterialet minst 25 cm från värmningsstället (AFS 1993:4).

Det är lämpligt att använda friskluftsmask eller tryckluftsmask vid svetsning av höglegerat stål, vid arbete i trånga utrymmen och vid svetsning av belagt material.

Vid arbete där det finns särskild fara för brand eller explosion får svetsning eller skärning endast utföras av den som har arbetstillstånd för detta (AFS 1992:9).

Om det är möjligt använd TIG- eller MIG/MAG-svetsning i stället för belagda elektroder vid svetsning i höglegerat krominnehållande stål.

Litteratur

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Smältsvetsning och termisk skärning. AFS 1992:9.

Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling. Härdplaster. AFS 1993:4.

Elsäkerhetsverkets författningssamling. Starkströmsföreskrifterna. ELSÄK-FS 1994:7.