Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.

MAG/MIG, Rörelektrod Gasmetallbågsvetsning

MAG - svetsning

Gasmetallbågsvetsning med aktiv skyddsgas

Karakteristiskt för denna metod är att likström används och att tillsatsmaterialet som är i trådform, fungerar som elektrod och frammatas automatiskt. Ljusbågen omges av en skyddsgas. Strömkällans negativa pol är ansluten till arbetsstycket. Växelström kan användas vid svetsning av tunnplåt.

Tillsatsmaterialet består av trådelektroder med diameter 0.6-0,8-1,0-1,2-1,6- mm, på spolar om ca 5-15 kg, eller av rörelektroder i dimensionerna 0,8-1,2-1,4-1,6-2,0-2,4-mm på spolar om ca 15 och 25 kg.

Gasmetallbågsvetsning med trådelektrod tillämpas med kortsluten droppövergång av tillsatsmaterialet och benämnes då kortbågsvetsning, eller i form av små, fritt svävande droppar och kallas då spraybågsvetsning. Kortbågsvetsning utföres med låg svetsström och bågspänning och är den bästa metoden för tunnplåtssvetsning, svetsning av tunnväggiga rör och för svetsning av rotsträngen i fogberedda stumfogar.Med kortbågsvetsning kan alla svetslägen svetsas. Svetsning vertikalt nedåt begränsas lämpligen till tunnplåt pga att risken för ofullständig inträngning i form av bindfel som ökar med plåttjockleken och är mer markant i detta svetsläge. Spraybågsvetsning utföres med högre svetsström och bågspänning än vid kortbågsvetsning och är mest användbar vid svetsning av plåttjocklekar grövre än 4 mm. Spraybågsvetsning användes bara i horisontalt och liggande vertikalt läge.

Svetsmetodens fördelar:

Inga avbrott för elektrodbyte (jämfört med manuell bågsvetsning)
Mindre formförändring pga krympning vid jämförelse med MMA, vilket betyder mindre riktning efter svetsning eller i en del fall enklare svetsfixturer.
Mindre fogvolym jämfört med MMA pga exempelvis klenare elektrod
Inget behov av slaggning. En metalloxid bildas på svetssträngen och bör borttagas om noggranna krav på ytbehandling av svetsen krävs.
Ingen risk för vätesprickor i härdningsbenägna stål orsakat av fukt i elektrod.
Metoden kan med fördel användas vid såväl enklare automatisering som vid robotsvetsning.

Användningsområde- Materialtyp- Plåtdimension

Generellt kan alla olegerade och låglegerade allmänna konstruktionsstål svetsas. Kortbågsvetsning från ca 0,8- 3 mm. Spraybågsvetsning från ca 4 mm. MAG-svetsning med rörelektrod användes från ca t=2 mm.
 

MIG- svetsning

Gasmetallbågsvetsning med inert skyddsgas

Metoden är likformig med MAG- svetsning. Den vanligaste skyddsgasen är argon, men blandningar av argon och helium används även. Det är vid svetsning av rostfritt stål ofta svårt att undvika ofullständig inträngning vid användning av ren argon.Inblandning av en liten procentsats oxygen överbryggar denna nackdel och stabiliserar ljusbågen. Heliumblandningar med argon ger en varmare svets och användes därför ofta vid svetsning av tjockväggiga material typ aluminium och koppar. För svetsning av aluminium i normal tjocklekar användes ren argon. Svetslägen: Vid kortbåge; alla lägen. Vid spraybåge; horisontalläge. Utrustningen är av samma typ som vid MAG- svetsning.

Produktivitet

Material som svetsas med MIG- metoden skall inte svetsas med lika hög strömstyrka som används vid svetsning av olegerade eller låglegerade stål. Insvetshastigheten är därför i allmänhet lägre vid MIG- än vid MAG- svetsning.
Användningsområde - Materialtyp - Plåtdimension

MIG- metoden tillämpas främst vid svetsning av:

  • Nickel och nickellegeringar
  • Aluminium och aluminiumlegeringar
  • Koppar och kopparlegeringar

Svetsning genomföres från ca t=1 mm och uppåt. MIG- svetsning utföres i princip i samma fogtyper som manuell bågsvetsning i motsvarande plåttjocklekar.
MIG-metoden kan användas vid olika former av mekanisering/ automatisering.

Miljöaspekter

Vid MIG- svetsning bildas ozon inom ett område av 0,5- 1 m från ljusbågen. Mängden av ozon kan enligt gasfabrikanterna minskas genom användning av lämplig gasblandning. Arbetsplatsen bör vara skyddad från drag
 

Gasmetallbågsvetsning med rörelektrod

Principen för svetsning med rörelektrod är densamma som för MIG/MAG-svetsning med tråd-elektrod. En rörelektrod består av ett stålhölje fyllt med pulver. Höljet är antingen ett svetsat rör, eller ett ihopvikt stålband. Pulvret kan vara metalliskt eller icke metalliskt och har följande funktion:

  • Stabilisera ljusbågen
  • Tillföra legeringsämnen för att påverka svetsens mekaniska egenskaper
  • Skydda smältan under stelning och påverka svetsens form

Två typer av rörelektroder finnes, de som används utan skyddsgas (även benämd självskyddande elektrod) och de som används med skyddsgas

Vid svetsning utan skyddsgas är det pulvret som skyddar den smälta metallen genom att avge gaser i ljusbågen och bilda slagg som täcker smältbladet. Dessa elektroder används oftast vid svetsning utomhus, då ljusbågen är mindre känslig för vindförhållanden. Rörelektrod med skyddsgas används mer frekvent och indelas i två typer:

Rörelektrod med slaggbildande pulver:
Rutila 
Basiska

Med den rutila typen erhålls spraybåge, de bästa svetsningsegenskaperna och lägesegenskaperna. 
Med den basiska typen erhålles högre mekaniska egenskaper och låga hydrogenhalter i svetsgodset

Metallpulverfylld rörelektrod 

Denna typ innehåller ett pulver som huvudsakligen består av järn och legeringsämnen. Den ger högre produktivitet i horisontalläge och ingen slagg.
För lägessvetsning passar fluxfyllda rörelektroder bäst eftersom slaggen ger en bättre kontroll av smältan. Jämfört med homogen elektrod anses även rörelektroder ge mindre risk för bindfel.

Dimension

Rörelektrod tillverkas från 0,8 mm och uppåt i diameter, de vanligaste dimensionerna är 1,2, 1,4 och 1,6 mm.

Utrustning 

Vid rörelektrodsvetsning används i stort sett samma typ av utrustning som vid MIG/MAG-svetsning. Svetspistol, trådmatare och strömkälla dimensioneras dock kraftigare på grund av högre ström och grövre tråd. Vanligen svetsar man med likström, och med elektroden ansluten till pluspol.

Användningsområde 

Rörelektrod kan användas för svetsning i alla ståltyper, olegerat-, låglegerat-, och rostfritt stål i plåttjocklekar från 2 mm och uppåt.

Miljöaspekter 

Svetsning med rörelektrod avger mer svetsrök än vid MIG/MAG-svetsning varför god rökutsugning och ventilation måste tillämpas.

PDF

Senast ändrad av: Åsa Malmqvist
05 februari 2019

 


Kontakta oss

Besöksadress:
Grev Turegatan 12A
Visa på kartan ›

Postadress:
Box 5073
102 42 Stockholm

Telefon, växel:
08-120 304 00

E-post:
info@svets.se

Svetskommissionen  Box 5073, 102 42 Stockholm  Tel: 08-120 304 00  E-post: info@svets.se