Gassvetsning är en av de äldsta svetsmetoderna och har minskat i betydelse i och med tillkomsten av nya och effektivare svetsmetoder.

Gassvetsning är dock en mångsidig metod med enkel förhållandevis billig utrustning och passar bra vid reparations- och montagearbeten.

Den alstrar sin värme av en blandning av gaserna acetylen och oxygen vilket ger en flamtemperatur på 3200°C. Svetslågan, som har lägre temperatur och är mindre koncentrerad än ljusbågen vid elektrisk svetsning, riktas mot fogkanterna som smälts varefter man kan tillföra tillsatsmaterial efter behov.

Smältbadet skyddas från luftens inverkan av svetslågans reducerande zon och av ytterflamman. Efter avslutad svetsning ska man därför långsamt avlägsna lågan från smältan.

Den mindre koncentrerade lågan ger långsammare avsvalning vilket är en fördel i härdningsbenägna stål men gör att metoden är relativt långsam med större sträckenergi och risk för värmespänningar och deformationer som följd.

Användsningsområden för gassvetsning

Gassvetsning används vid svetsning av rör, tunnplåt och konstruktioner med en godstjocklek av 0,5-6 mm och i sprickkänsliga material, gjutjärn, icke järnmetaller och vid på- och hårdsvetsning.