I Falkenberg på Strandbaden samlades drygt 100 personer från svets & fogningsbranschen under två dagar, 26-27 mars, där konkurrenskraft, kärnkraft och arbetskraft var huvudteman.

Fogningsdagarna är ett utmärkt tillfälle att träffas och knyta kontakter inom svets- och fogningsbranschen. Dessutom erbjuds intressanta studiebesök på Getinge Sterilization och FA-Tec. I samband med konferensen hålls Svetskommissionens årsmöte och det kommer också att vara en miniutställning i anslutning till konferensen.
Redan ses under gårdagen (onsdag 25) ankom de första deltagarna och kvällen bjöd på såväl mingel, mat och spa.

Konferensen inleds med Svetskommissionens årsmöte.
Läs mer och se hela programmet här.

Värdet av att tillsammans ställa krav och efterfråga rätt kompetens lyftes fram i Mathias Lundins, vd på Svetskommissionen, inledningsanförande för Fogningsdagarna. IW är branschens krav, vi måste våga ställa krav och efterfråga kompetens som branschen behöver. Just samarbetet och det gemensamma ansvaret för branschen är helt nödvändigt för att klara konkurrenskraften. Samarbete och påverkan ska alla vara delaktiga i. Svetskommissionens nätverk och arbetsgrupper är ett verktyg för detta, dessa medlemsdagar är ett annat. Krav på kvalitetssäkrad svetsutbildning är ett tredje.

Företagsklimatet i Falkenberg presenteras av Emma Carlström, Näringslivschef Falkenbergs kommun. Vi får veta att Falkenberg har den största andelen elever som söker yrkesinriktade gymnasieutbildningar. Detta är ingen slump, näringslivskontoret jobbar mycket med lokal samverkan.

– 1000 deltagare på näringslivsdagarna är ett kvitto på att näringslivsklimatet nu mår bra, säger Emma Carlström.

Falkenbergs mål är att bli Sveriges bästa näringslivskommun. Målbilden inför 2030 är att vara topp tre i näringslivsindex 2030.

– Om vi är bra näringslivskommun så kommer effekterna av detta att nå alla medborgare. Vård, skola, omsorg, service dras med. Vi har lyft oss i alla mätbara kvalitetsindex.Kommunerna är helt beroende av ett livskraftigt näringslivsklimat. Utan ett sådant så försvinner skattekraften, säger Emma Carlström.

Jonas Källström, vd FA-Tec FA-Tec berättar att det är ett medvetet val att marknadsföra sig som ”Mer än bara en verkstad”. Han fortsätter på samma spår som Emma Carlström, ansvar, samverkan och nätverk är helt nödvändigt för att kunna växa och må bra. Han säger att i Falkenberg säger de inte ”konkurrenter” utan har myntat begreppet ”konkulega”.

– Mår våra lokala samarbetspartners bra så mår vi bra. Tillsammans skapar vi svetsade komponenter i världsklass, säger Jonas Källström.

FA-Tec omsätter idag 180 miljoner per år, Empower Group omsätter 300 miljoner sek. Empower Group är Interconsult, Industrilackering och FA-Tec. Totalt ca 90 medarbetare

Energi, försvar, industri/legotillverkning, tryckkärl, projekt bygger verksamheten idag. FA-Tec vill nå kunder med höga kvalitetskrav

– 2030 är målet att Empower Group 550 miljoner och vi är 100 anställda med en mycket större automatiseringsgrad än idag, säger Jonas Källström.

Med tillväxt kommer även möjligheten att ta mer ansvar. FA-Tec har precis som alla andra behov av kompetenta svetsare och när de fick höra att det lokala industritekniska programmet var på väg att läggas ner agerade de tillsammans med det Jonas kallar ”Falkenbergs vd-kluster”. Vi tillsammans med näringslivskontoret gick samman och fick till samtal och samarbeten som räddade utbildningen.

Kvalitet, gemenskap och mod är företagets kärnvärden.

– Gemenskap är viktigt, alla i företaget är lika viktiga. Vi ska ha rätt förutsättningar för att alla ska kunna göra sitt bästa. Det är så vi lär oss, och när vi lär oss kan vi ta ännu större ansvar. Vi ska coacha i stället för att döma, det är okej att säga att vi inte kan, okej att tacka nej och okej att våga test nytt med risk att göra fel - om vi lär oss av det. Det är vad vi menar med mod, säger Jonas Källström.

Christoffer Lövinger, produktionschef Getinge Sterilization presenterar deras tillverkning av autoklaver och närmare bestämt hur de arbetar med standardiserat arbetssätt och förbättringsarbete i produktionen.
Getinge började med att kalla upp montörer och informella ledare och körde en utbildning i standardiserat arbetssätt för monteringen. Det möttes av skepticism. Nyckeln blev att förklara varför det var viktigt med en ny systematik och låta gruppen vara med och bestämma hur arbetssättet kan standardiseras.

– Därefter testades detta arbetssätt. Och de hinder som stöttes på löstes ett efter ett. Fokus på en del i taget. Monteringen delades upp i sekvenser och varje sekvens tidsattes, säger Christoffer Lövinger.

Daglig styrning och visualisering med avvikelsekontroller blev en naturlig del och det gör att arbetenas tidsåtgång kan planeras på ett mycket bättre vis.

– Allt registreras digitalt och vi får ut data på vilka sekvenser och vad som stör och kan göra åtgärdas i något som vi kalla ”avvikelsebaserat förbättringsarbete” i/av en förbättringsgrupp, säger Christoffer Lövinger.

Modulstandard blev nästa del i produktionen att standardiseras. Design och fixturer anpassades med syfte att få fler svetsar i prefab och färre som sker sekventiellt i monteringen och få bort behovet att klättra upp och ner på maskinen vilket ökar säkerheten.

– Standardiserat arbetssätt kräver högt förtroendekapital. Det måste vara enkelt att rapportera brister, missar och felaktigheter. Alla måste känna förtroende för arbetssättet även om det inte nödvändigtvis påverkar deras vardag, till exempel designavdelningen. De påverkas ju inte av att monteringen blir enklare men måste ändå lägga tid på förbättringar. Resultat har varit bra, säger Christoffer Lövinger.

Högskolan Väst i Trollhättan har bra kompetens inom svetsbarhet hos nästa generations superlegeringar. Joel Andersson, Högskolan Väst berättar om metallurgiska mekanismer och industriell tillämpning.

Högskolans forskningsområden inom produktionsteknik är termisk sprutning, additiv tillverkning (AM) pulverbädd (elektronstråle och laser), svetsbaserad AM, simulering och OFP, flexibel automation, logistik och verksamhetsledning.

– Superlegeringar har stor användbarhet i flygmotorer. Legeringarna 718, 718 plus och Waspalou, Haynes 282 har alla hög värmetålighet och passar bra i flygmotorer, problemet är sammanfogningen, säger Joel Andersson.

Stora detaljer i dessa legeringar kan endast gjutas av få tillverkare, därför vill GKN gå mot mindre bitar som i stället sammanfogas (eller tillverka med AM) för att komma ur det monopolet. Problemet är att undvika sprickbildning som sker i sammanfogningen.

– Nu har vi en ny legering G27 superalloy. Den är koboltfri och är värmestabil till 760 grader. Legeringen är billigare och bättre. När vi forskar på dess svetsbarhet gör vi det i en internativ process; metallografi, termiska analyser, hårdhetstestning/härdning, böj och svetsprov så kallad varestraintproving med mera. Dessa måste vägas samman och utvärderas gemensamt, säger Joel Andersson.

G27 har i våra tester visat sig vara lite mer sprickbenägen än 718. Det är en intressant legering men sammanfattningsvis är den troligtvis lite mer svårsvetsad än den äldre legeringen 718.

Nästa ämne är ny kärnkraft. Henric Lidberg, Vattenfall har en bakgrund från Ringhals men arbetar nu med att få igång ny kärnkraft. Han börjar med att konstatera att det inte går att bygga ny kärnkraft på de elpriser vi har idag utan att det kräver att vi måste upp i europeiska priser som är 40-70 procent högre än de priser vi haft de senaste fem åren.

Väröhalvön är en intressant plats för ny kärnkraft. Där finns ett riksintresse för energiproduktion och kompetens och infrastruktur.

– GE Vernova (Hitachi/Samsung) och Rolls Royce SMR är de leverantörer som eventuellt kan ha rätt förutsättningar att leverera ett nytt kärnkraftverk. Vi sitter just nu med stor ångest och jobbar med dessa leverantörer, säger Henric Lidberg.

Videberg Kraft startades av Vattenfall 2025, det är Videberg som kommer att lämna in tillståndsansöken när det väl blir av. Tidsåtgången till driftstart är i perspektivet 15-20 år.

– Projektet kommer att bli det största infrastrukturprojektet i modern tid. Både sett till omfattning och kostnader, säger Henric Lidberg.

Inga fasta slutdatum finns för nuvarande reaktorer. Vattenfall utreder möjligheten att driva dem fram till 2060-talet. Ansökan för ny reaktor kommer möjligen att lämnas in 2027.

– I detta finns enorma möjligheter för svets- och fogningsbranschen. Alla leverantörer pratar om att starta upp egna svetsskolor. Det kommer att behövas sjukt mycket folk och det är enorma mängder svets som ska göras, den internationella erfarenheten är att svets är en kritisk kompetens, säger Henric Lidberg.

Vad är WeldCalc? Den retoriska frågan ställer Daniel Stemne, SSAB Oxelösund.

Han presenterar den tredje generationen av verktyget.

– Det är ett beräknings- och optimeringsverktyg som nu är inne på den tredje generationen - och nu kommer den största uppdateringen hittills, säger Daniel Stemne.

Verktyget är i huvudsak utvecklat för Hardox men det fungerar för alla låglegerade stål. Verktyget samt alla former av beräkningar i form av beräkningsunderlag är gratis att ladda ner och använda för alla.
I verktyget får du ut Calc, WPR, pWPS, WPQR, WPS och även alla aktuella svetsstandarder. WeldCalc är utomordentligt för att hitta rätt svetsparametrar samt dokumentation.

– Syftet är att allting för ljusbågssvetsning inkluderande laser och laserhybridsvetsning ska finns i verktyget. Vi vill fånga upp ”allt” och vara behjälpliga så att svetsaren använder konsistenta egenskaper och få bort eventuella variationer på grund av olika parametrar under svetsningen, säger Daniel Stemne.

WeldCalc hittar du här: www.ssab.com/Support/Calculators-and-Tools/WeldCalc

Tillämpning av AI i svetsande industri är ämnet för nästa föredrag. Enligt Pia Borg, Swerim, är svetsning den av tillverkningsindustrin är den mest datadrivna och därmed har högst potential att tillgodogöra sig det AI är bra på.

– Maskinlärningsmodeller är för branschen väldigt väldigt väldigt bra, säger Pia Borg.

AI är väldigt bra på mönsterigenkänning, bra på prediktion och bra på optimering.

– Dvs precis det som vår kvalitetsövervakning gör och är, säger Pia Borg.

Inom AI är sensorer en grundförutsättning, något svetsbranschen har mängder av. AI är bra på både unsupervised learning (omärkt data från tex sensorer i produktion) och supervised learning (när märkt data finns) i tex ett excelark. För att maskinininlärningsmetoder ska fungera i produktion krävs modeller som klarar varierande förutsättningar – generaliserbar AI.

Här finns tre modeller:

1. Transfer Learning, återanvändning av en modell.
2. Inkrenmentell inlärning, modellen uppdateras stegvis när data tillkommer utan att börja från noll.
3. Federed inlärning, en gemensam algoritm men där ett enskilt företag matar in rådata vilket algoritmen lär sig tolka.

– Vilken data finns att samla in? Svaret är nästa "allt". Ström, impendans, ljud, optik, passning, trådhastighet, värme, fogform osv. Det gäller bara att börja samla in data. Har man ett AI projekt i horisonten ska man börja samla direkt för AI kräver bra sensorer och stabil datainsamling, säger Pia Borg.

Utmaningar:

• Stora skillnader mellan labbdata och produktionsdata.
• Obalanserade datamängder.
• Svår tolkning.
• Maskiners och materials kontinuitet - de uppför sig olika.

Elektronstrålesvetsning – produktionsfördelar ur ett industriellt perspektiv det är ämnet som Erik Knutsson, E Knutsson Engineering AB som arbetar med Steigerwald Strahltechnik GmbH håller föredrag om.
Erik börjar med att gå igenom teknologins grunder. Elektronstrålesvetsning (EB) passar väldigt bra till tjocka material med höga kvalitetskrav. Svetsning sker i vakuumkammare.

Arbetsstycket bombarderas med elektroner som färdas i 2/3 av ljusets hastighet och smältan bildas av kinetisk energi.

– Fördelarna är många, mycket hög repeterbarhet, hög svetshastighet, smal värmepåverkad zon, anpassningsbar strålgeometri, hög termisk verkningsgrad, säger Erik Knutsson.

EB kan svetsa i de flesta material, låglegerat, rostfritt, artolika material, bimetaller, högtemperaturlegeringar, specialmetaller som tex niob, volfram, beryllium, volfram. Andra funktioner är exempelvis trådtillsats, delad stråle, märkning, varierbart fokus och det finn möjlighet att böja strålen med en magnetspole.

– Det finns nackdelar med EB. Hög investeringskostnad, pumptider vakuum, produkten måste rymmas i en vakuumkammare, jättehöga krav på fogberedning. Metoden är även känslig för magnetism och metoden kan skapa röntgenstrålning vid höga laster vilket kräver skydd av bly, säger Erik Knutsson.

Idag är metoden vanlig i/för:

• Bilindustrin, turboaxlar, axialspel mm.
• Flygindustrin, roterande delar, förbränningskammare, mm
• Additiv tillverkning, både pulverbädd och med trådtillförsel.
• Borra med EB-borrmaskin.
• Härdning och lokal värmebehandling – tex kamaxlar, stansar och pressverktyg.

Dag två bjöd på uppskattade studiebesök hos FA-Tec och Getinge Sterilization.