Nu är fogningsdagarna 2025 i Borlänge igång. cirka 100 personer från svets- och fogningsbranschen är på plats på hotell Galaxen i Borlänge.

Årets bärande teman är infrastruktur och stålbyggnad, energiomställningen, material och applikationer samt föredrag om möjligheterna med utgångspunkt i nuvarande forskning och ny teknik.

Seminarierna inleds av Per Elfgren, vd SSAB Special steels. Per inleder med att prata om hur SSAB jobbar i en mördande konkurrens. Huvudpunkten för SSAB är att vara annorlunda och specialiserade. Kundrelationer är enormt viktigt.

-Vi ska hjälpa alla kunder med allt de kan tänkas behöva veta för att arbeta med vårt material, säger Per Elfgren.
Stålet ska vara starkare, lättare och hållbarare än konkurrenternas. SSAB ska dra nytta av att vara ”små i det stora”, de 27 största ståltillverkarna finns i Kina. Men SSAB är ”stora i det lilla”.
- För oss är fogningsteknik och svetsning centralt i vår produktion och vi vill att det ska vara mycket enkelt att svetsa i vårt material, säger Per Elfgren.

Genom att producera lätt och starkt så är vi redan energieffektiva, lätta bilar drar mindre energi när de rullar, osv, Men vi har bestämt oss att investera i en grön produktion. Vi stod inför valet att investera miljarder i nya masugnar, koksverk osv - eller ställa om. Vi har valt det senare, säger Per Elfgren.

Hans kollega från SSAB jobbar just med att ställa om till produktion av klimatsmarta stål, Johan Andersson SSAB Special Steels, ger oss mer information om omställningen.

- Hela sju procent av de globala utsläppen av koldioxid kommer från stålindustrin. Det ska vi ändra på. SSAB är ledande i omställningen, vi har idag en unik position och är teknikledande, säger Johan Andersson.

- Började diskussionerna och 2016 bestämde SSAB att påbörja omställningen mot en koldioxidfri produktion .2020 invigde SSAB en pilotanläggning, Hybrit i Luleå. SSAB har visat att det går att använda vätgas istället för kol i produktionen utan att slutprodukten blir sämre.
- 2050 ska SSAB ha nollutsläpp av koldioxid. Pilotanläggningen har infriat alla förväntningar. Hybrittekniken möter enormt intresse världen över. De konkurrenter som skrattade åt oss 2016 är tysta idag, säger Johan Andersson.

Att låta vätgas reducera syret i stål fungerar i princip på samma vis som att blåsa in koks. Gasen får vi genom att låta utvinna den ur vatten på plats med fossilfri el.

- Då vi inte återanvänder vätgasen som energi utan som syreagent blir det mycket effektivt. Vi använder 25 procent mindre energi i vätgasdrivna masugnar än i de som använder koks som syrereducerande agent, säger Johan Andersson.

Utöver masugnsbaserad stål så har SSAB investerat i skrotbaserad produktion. Något som efterfrågas av kunder.

- Den utvecklingen drivs av kravet på DPP, digital produkt passport där miljöpåverkan ingår. Redovisningar av DPP krävs allt oftare från både producent och konsumenthåll. Uppfattningen är att fossilfritt stål är mycket dyrare, vi på SSAB har ett fast prispåslag på € 300 per ton stål. Något som producenter räknar hem enkelt - 70 procent av köparna säger att stålet ger stor affärsnytta, säger Johan Andersson.

I Oxelösund bygger SSAB bort koksmasugnar och ersätter med hybrittekniken och ljusbågsugnar för skrotbaserad produktion.

- Det är klart 2026 och i Luleå byggs det helt nya masugnar, klara 2028 därefter rivs koksverk och de gamla masugnarna. Vi byter även teknik och ska i framtiden gjuta rakt in i valsningen. Samma omställning sker i Raahe 2030, säger Johan Andersson.

Gert Nilsson från Jernkontoret tar vid och fortsätter på omställningsspåret. Han säger att 90 procent av de mineraler och metaller vi använder i Europa importeras. Vårt avtryck på planeten måste minska samtidigt som vår egen produktion av mineraler och metaller måste öka. Detta ska programmet Impact Innovation – Swedish Metals & Minerals lösa. Jernkontoret är programkontor för satsningen men Impact Innovation finns i Luleå, Örebro, Stockholm och Jönköping.

Swedish Metals & Minerals är ett av fem program inom Impact Innovation. Swedish Metals & Minerals samlar aktörer från hela värdekedjan – från gruvdrift till materialanvändning – för att både öka tillgången till hållbara resurser och minska belastningen på klimat, miljö och samhälle.

- Vi ska leda och koordinera, men även pyssla med lagstiftningsfrågor. Vi har tre fokusområden: Mineralbrytning och metallframställning, smart användning, hur kan vi dra mer nytta och få mindre spill, säger Gert Nilson.

Programmets mission lyder: att säkerställa en hållbar och resilient metall- och mineralförsörjning för samhällets omställning.

- Vi jobbar med action areas, dessa är: Framtidens teknik med fokus på teknisk innovation, Hållbara samhällen - social innovation, Hållbar industri - policy och standarder, Globala samarbeten – Internationalisering.
73 projekt har beviljats i våra första tre utlysningar – en investering på nära 100 miljoner kronor. Detta är bara början på en kraftfull satsning för hållbara metaller och mineral. Håll koll på Jernkontorets nyhetsbrev och vår Linkedin och kom i loopen och hör av er, vi vill att pengarna ska gagna vår bransch, säger Gert Nilson

I takt med ett ökande hållbarhetsfokus i samhället blir krav på miljövarudeklarationer (EPD) allt vanligare vid redovisning av produkters miljöpåverkan . EPD – Miljödeklaration för svetsade konstruktioner ligger Olle Hagman från Stålbyggnadsinstitutet varmt om hjärtat.

Hans seminarie handlar om just detta. Idag finns flera frivilliga miljöcertifieringar, men Trafikverket har redan delar av EPD som krav. Det kommer att bli krav för många fler. I takt med ett ökande hållbarhetsfokus i samhället blir krav på miljövarudeklarationer (EPD) allt vanligare vid redovisning av produkters miljöpåverkan.

- Standarden kommer att vara omfattande, den innehåller produktskede, byggproduktion, användningsskede (dvs allt som sker under användningen av en byggnad), slutskede (demontering) samt även fördelar och belastningar utanför systemgränsen (återbruk och återvinniingspotential), säger Olle Hagman.

I Sverige används EPD:er både vid kommunikation med offentliga och privata aktörer. Utöver att användas vid frivilliga certifieringar som Miljöbyggnad, BREEAM och LEED, levereras EPD:er nu även till större byggherrar och myndigheter vid entreprenadupphandlingar.

Den 1 januari 2022 infördes obligatorisk klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader inom Boverkets bemyndigande. Klimatdeklarationen ska omfatta modul A1-A5. Dock är myndighetens val av avgränsning olyckligt eftersom det utelämnar väsentliga delar av byggmaterialens livscykel, såsom återbruk- och återvinningspotential (modul D). Därmed får de cirkulära fördelarna, som kommer av det höga restvärdet hos byggmaterialet stål vid demontering av en byggnad, otillräcklig uppmärksamhet. Detta riskerar att hämma samhällets cirkulära omställning och ligger dessutom inte i linje med den gällande standarden SS-EN 15804. När en klimatdeklaration görs får EPD:er från ingående byggprodukter användas. Alternativet är att använda generiska data från Boverkets klimatdatabas som är satta cirka 25 procent högre än genomsnittet för att stimulera användning av EPD:er. Enligt Boverket kan gränsvärden för påverkan enligt klimatdeklarationen komma att införas från och med juli 2025.

I Trafikverkets riktlinje TDOK 2015:0480 ställs krav på redovisning av EPD:er för ett antal koldioxidintensiva entreprenadmaterial. För vissa av dessa material ställs även krav på klimatprestanda som planeras att skärpas successivt.

Ytterligare en drivkraft kommer i och med CBAM-förordningen (Carbon Border Adjustment Mechanism) som reglerar miljövarudeklaration vid import av exempelvis stål till EU.

CBAM-förordningen syftar till att minska risken för så kallat "koldioxidläckage", det vill säga att europeiska företag flyttar sin produktion utanför EU på grund av höga koldioxidutsläppskostnader.

Från och med 1 januari 2026 måste importörer av CBAM-varor till EU ange, och köpa certifikat för, varornas CO2-utsläpp.

På så sätt kan importörer och konsumenter i EU göra informerade val och prioritera varor som har ett lägre CO2-avtryck. Samtidigt skapar direktivet incitament för tillverkare utanför EU att anpassa sig till europeiska klimatmål. Endast genom att minska sina koldioxidutsläpp kan dessa tillverkare undvika höga importkostnader och fortsätta att konkurrera på EU-marknaden.

- Om tillverkaren saknar EPD-expertis kan en konsult anlitas för att underlätta arbetet. En annan möjlighet är att använda mjukvara för EPD-framställning. Det finns flera mjukvaruleverantörer på marknaden, vi på SBI har valt att samarbeta med One Click LCA för att erbjuda en smidig EPD-process till sina medlemmar, säger Olle Hagman.”De bästa broarna ur miljösynpunkt är de som inte byggs”, så inleder Joakim Wahlsten, Swerim sitt seminarie.

Hans föreläsning har fått namnet Hållbara infrastrukturlösningar - forskningsinsatser med detta mål.
Joakim Wahlsten ger en tillbakablick på projekten LIFEEXT 2, SUNLIGHT, MIDWEST och LONGLIFE.

50 till 60 procent av alla broar i västvärlden närmar sig slutet på sin tekniska livslängd. Så det finns ett stort behov av att hitta kostnadseffektiva metoder för att förlänga livslängden. Det är utgångspunkten för projekten.
- I projekten har vi tittat på livslängd, hållfasthet och ekonomi. Till exepel hur efterbehandling med HFMI förlänger livslängden men framför allt visar testen att vi kan släppa på mycket högre spänningar utan risk för sprickbildning, även med tunnare material. Det gör bron lättare. Tittar man dessutom på att kombinera detta med balkar i duplex med korrugerade liv i blir det ännu mer attraktivt i jämförelse med traditionella broar med balkar med plana liv i svartplåt, säger Joakim Wahlsten.

Tyvärr saknas visst regelverk (Eurocode) för de rosttröga stålen idag, det är något som Joakim vill förändra i projektet LONGLIFE.
- Vi gör just nu patineringprover och överlastprover för att få fram ett mer omfattande regelverk för de nya brodesignerna, säger Joakim Wahlsten.

En slutsats är att balkar med korrugerat liv i duplex är överlägsna balkar i kolstål med plant liv under alla omständigheter.

- Vi hoppas att vår forskning leder till en uppdatering av gällande Eurocode vilket i sin tur leder till en förbättrad möjlighet till förnyad infrastruktur, säger Joakim Wahlsten.

Mekaniserad efterbehandling med HFMI har en potential att öka svetsklassningen rejält. Resultaten visar att svetsen inte längre är brottkänsligare än grundmaterialet. Brotten sker på andra ställen än där vi svetsat.

- Förhoppningen är att vi ska våga designa broar och konstruktioner med HFMI i framtiden, säger Joakim Wahlsten.

Efter en lunch med minimässa fortsätter dagens program.

”Påsen pengar är det vi ska lägga på underhåll och namngivna satsningar, men den innehåller även en del som vi själva disponerar” så inleder Peter Johansson från Trafikverket sin föreläsning Långsiktig nationell planering. Han konstaterar att Sverige har en enorm underhållsskuld i alla trafikslag. Detta gäller särskilt i norra Sverige.

Principöverenskommelsen (Regeringen och Sverigedemokraterna) 2026-2037

• Hela Sverige ska fungera
• Vårda det system vi har
• Investeringar ska vara med fokus på pendling och godstrafik
• Effektivt genomförande god kostnadskontroll
• Nya möjligheter till alternativ finansiering ska prövas (Öresundsbron, Arlandabanan)

- I det nya förslaget innehåller påsen 1230 miljoner kr, i det ingår det att komma i kapp med nuvarande underhållsskuld så snart som möjligt, säger Peter Johansson

I själva verket är tolvårsplanerna fyraårsplaner för vart fjärde år vill en ny regering sätta sin prägel på infrastrukturen. Samtidigt är det samhällsekonomisk nytta som är grundvalen. Funktionaliteten styr prioriteringar.

- Det är rangordning efter samhällsnytta som styr vilka prioriteringar som görs, säger Peter Johansson.

Trimmningåtgärder, reinvesteringar och underhåll styr Trafikverket själva över, namngivna satsningar är det regeringen som råder över.

- Det som är i pipen för oss är det mer komplexa anläggningar (stora it-system), ökade trafikmängder på järnväg och väg. Förändrat klimat, nya krav och ambitioner, stigande priset och åldrande anläggningar. Det är väldigt komplext att välja vad som ska göras, säger Peter Johansson.

I föreslagen plan så kommer Trafikverket att kunna åtgärda 2000 km spår 2500 st växlar, cirka 200 broar, 6500 meter järnvägstunnel, 2000 km kontaktledning, cirka 2000 st vägskydd.

Hur skapar man tekniska lösningar för underhållet? Ja, den frågan svarar Björn Andersson från Chalmers på med sin förelsning om Svetssimulering av rälsreparation.

- När vi får defekter på rälls finns det egentligen bara två metoder, byta ut flera meter räls och skarva i en ny bit med hjälp av termitsvetsning eller lokal reparation med Mig/MMA-svets, det senare är billigare och effektivare. Det är därför vi tagit fram en simulering just för detta, säger Björn Andersson.

Simuleringsramverket tar hänsyn till ”vad händer med materialet när tågen rullar över en tidigare skada”.

- Vi ser stora skillnader i hållfasthet beroende på hur skadan kapats ur. Reparationsgeometrin är avgörande. Simuleringarna visar att små reparationer inta alltid är att föredra. En större utkapning i form av en tårtbit är att föredra, säger Björn Johansson.

Simuleringarna visar att lägre värmetillförsel är att föredra.

- Tid är inte den största besparingen utan vi sparar väldigt mycket material och räls, säger Björn Andersson.

Nästa punkt i programmet kommer från Ebrahim Harati programansvarig på Högskolan Väst - Welding and Weldability of Structural High Strength Steels.
Högskolan har 20 program på högskolenivå som berör svetsning.

- Vi har sex områden inom svetsbaserad forskning, allt från laser till AM och vi är öppna för samarbeten med industrin, inleder Ebrahim Harati.

Cirka 1,8 miljarder stål tillförs i världen varje år. Stor del av denna ska svetsas.

Hur definieras höghållfast stål? Ja det skiljer mellan branscher och marknader. Det finns ingen enhetlig definition. 200 megapascals sträckgräns gäller inom offshore.

Tre stål jämförs EN10025-2, EN10025-4 och EN10025-5 som alla har egna specifika mekanismer och olika svetsbarhet. Valsningen och avkylningen i produktionen ger stålet olika egenskaper.Valsning och normalisering är vanligast, men tvärtom ger finare mikrostruktur och bättre svetsbarhet.

Utmaningar med svetsning i höghållfast stål är väte- och kallsprickor och materialutmattning.

Med långsam avkylning och tillsatsmaterial utan väte är det lättare att undvika svetsdefekter.

Värmetillförsel i grundmaterial är avgörande för förändringar som försvagar, ju fler påsvetningar desto större oönskade förändringar. Förvärmning och rätt avsvalning kan lösa dessa problem.

Industrin vill svetsa snabbt med hög värmetillförsel, vilket är en nöt att knäcka.

- Det är det vi forskar intensivt på just nu, det och utmattningsegenskaperna. Vi ser att om man gör någon efterbehandling till exempel med HFMI så ökar vi sträckgränserna och minskar uttmattningproblematiken, säger Ebrahim Harati.

Tid är pengar, den gamla devisen inleder Ingegerd Hemdal från SSAB sin föreläsning med. Hon jobbar med att ta fram ”lasermaterial” på SSAB i Borlänge. Lågt kiselinnehåll är lösningen för att laserskärning ska bli perfekt.

Stålet heter SSAB laser och håller hög precision, tre mm i planhet utlovas. Svart yta är eller matt yta.

Varför ett specialstål för laser?

• För att undvika stopp i produktion.
• Höga toleranskrav
• Undvika dålig utnyttjande pga låga toleranser
• Ökad produktivitet
• Spänningsfri (låg) plåt
  Ger fina snitt
• Bättre mått på plåtarna
• Valsriktningen spelar ingen roll, detaljerna kan läggas i vilken riktning som helst och bockas utan problem.

Plåten valsas och kyls på ett annat sätt vilket ger mindre kornstorlek.

- En annan fördel är att man kan skära plåtens detaljer med gemensamma skärsnitt vilket sparar upp till 40 procent av plåten, säger Ingegärd Hemdal.

Plåten håller alltid högre toleranser än standard anger.

- Plåten går dessutom att varmförzinka till kategori A med ett zinklager, säger Ingegerd Hemdal.

SSAB Laser Plus går att vika till noll grader och har en mycket hög slagseghet.

Anders Finnås, Lecor stålteknik berättar om några moderna och komplexa stålkonstruktioner inom infrastruktur.

På Varbergs nya station växer just nu ett komplicerat skärmtak fram. Det är företaget Lecor som ligger bakom. Utmaningen var att skapa oregelbundna delar som gick att frakta på lastbil och samtidigt får till toleranserna för att kunna göra slutmontage och svetsning. Det lyckas tack vare mycket planering och hög kompetens.

- Vi brinner särskilt för broar, vi fick nyligen ett uppdrag att ta fram en bro i stål som ser ut som trä. En förutsättning för att få till detta är att ta sig in tidigt i processen, säger Anders Finnås.

Lecors experter såg direkt att det skulle vara komplicerat att resa bron och fick lov att bygga ett fackverk där brodäcket kunde placeras efter att brobågen rests för att till sist koppla vajrar som bär upp vikten. Helt nödvändigt för att projektet skulle gå att genomföra. Därefter kläddes bron med cederträ.

Förutsättningar för att kunna ta jobben

• Hög ingenjörkompetens inom stålbyggnad.

Spetskompetens inom:

• Projektledning
• Stålkunskap, konstruktionsstål och rostfritt stål
• Verkstadteknik
• Svetsteknologi
• Tillverknings och montageteknik
• Kvalité och dokumentation

Vi får ofta jobba med svåra geometrier och måste vara del i projekten tidigt så att vi och arkitekten verkligen är överens. Vi måste förstå visionen innan vi sätter igång och arbetar, säger Anders Finnås.

Ulla Zetterberg Anehorn från Dekra tar vid och hennes föreläsning har titeln Procedurkvalificering av konstruktionsstål – varför ser vi skillnader i resultaten?

Ungefär 20 procent av det Ulla gör i labbet visar felaktigheter. Det är utgångspunkten i Ullas föreläsning.

- Det första jag gör i labbet är att kolla hårdhetsmaterialet i grundmaterialet. Ofta kan man tro att någon tagit fel. När vi skapar en procedurskvalificering för SS-EN ISO 15614-1 ser vi allt fler felaktigheter vilket är ett jätteproblem för svensk industri. Procedurkvalificeringarna är för breda för 355, säger Ulla Zetterberg Anehorn.

Materialet S-355 är inte ett S-355 utan dess ändelse. WPQR måste vara mindre generell och bör läggas i det stål som det ska svetsas i. Det finns hela 16 stycken olika S-355 kvaliteter med väldigt olika svetsbarhet och olika leveranstillstånd och materialegenskaper. Att lägga en procedurkvalificering för ett finare 355 för att täcka in alla under är förkastligt.

- Jag vill inte att en enda procedurkvalificering i mitt labb ska behöva underkännas, det är pengar i sjön. Vi behöver se 355 som enskilda individer, säger Ulla Zetterberg Anehorn.

Materialspecifikationen för 355 är för bred, särskilt för de enklare stålet. Det är något som vi i industrin behöver se över.