Plasmasvetsning
Plasmasvetsning
Metoden är snarlik TIG-metoden. Den största skillnaden är att vid plasmasvetsning används en yttre och en inre gasdysa.
I den inre dysan strömmar plasmagasen kring en indragen centrerad elektrod av volfram. I den yttre dysan strömmar skyddsgasen vars funktion är den samma som vid TIG-metoden.
Ljusbågen är mer koncentrerad än vid TIG-svetsning och är mindre känslig för båglängdsvariationer.
Normalt används argon som plasmagas eller en gasblandning argon/hydrogen. Oftast används samma gas som plasmagas och som skyddsgas. Hydrogentillsatser kan inte användas vid svetsning av ferritiska stål.
Metoden användes i mekaniserade utrustningar.
Plasmasvetsmetoder
Man delar in metoden i tre klasser beroende på strömområde:
Mikroplasma (0,1-15 A) Möjliggör svetsning av plåttjocklekar ned till 0,03 mm.
Mediumplasma (15- 100 A) Lämplig för svetsning av tunnplåt för att undvika deformationer och för att uppnå högre kvalitet jämfört med TIG- och MIG-svetsning.
Nyckelhålsplasmasvetsning (>100 A) Har fått sitt namn efter det "nyckelhål" som uppkommer när fogkanterna i en stumfog smälts och plasmastrålen tränger igenom. När strålen rör sig framåt pressas smältan bakåt och fyller igen fogen. Kan tillämpas i 3-max 8 mm:s plåttjocklek. Nyckelhålet ger garanti för full genomsvetsning.
Plasmametodens fördelar
Mycket hög svetshastighet Upptill 400% högre än konventionell TIG .
Möjlighet att svetsa stumfog utan tillsatsmaterial i plåttjocklekar upp till 8 mm.
Nyckelhålstekniken ger säker genomsvetsning.
Mikroplasma möjliggör svetsning i tunt material (0,03 mm).
Liten värmepåverkad zon och liten deformation av plåtmaterialet.
Metoden ger liten råge och rotvulst.
Användningsområde för plasmametoden
Det är främst flyg-, rymd-, kärnkraft- och vapenindustrin som använder metoden i exklusiva material som titan, zirkonium och beryllium.
Ett stort tillämpningsområde är även automatiserad svetsning av rostfria rör.
Metoden användes idag i mycket begränsad omfattning vid svetsning av ferritiska stål.