Svetslärarmötet 28-29 september 2023 på Lustikulla Konferens, Liljeholmen i Stockholm har tema "Erfarenhetsutbyte". Konferensen samlar Sveriges svetslärare samt de företag som är intresserade av att fortsätta säkra tillgången på kvalificerad och kvalitetssäkrad arbetskraft.

En gång om året samlas Sveriges svetslärare för utbyten, uppdateringar och information. Självklart sker även en hel del erfarenhetsutbyte, vilket även är årets konferenstema. Hela programmet hittar ni på svets.se/SLM. Följ evenemanget i sociala medier via #SLM2023.

Mötet pågår under två dagar i Lustigkulla konferens i Liljeholmen i Stockholm. Första dagen avslutas med att årets svetslärare, årets svetsutbildare och årets svetselev utses.

Svetslärarmötet inleds av Lars Cambell som underströk lärarnas vikt i branschen.

- Utan lärarnas produktion så har ingen av oss i branschen en affär, säger Lars Cambell.

Först ut är Mathias Lundin, vd, Svetskommissionen, som delger ny information och berättar om statusläget, han tar avstamp i Svetskommissionens arbetsgrupp som fungerar som branschens yrkesnämnd, AG14.

Läs mer om branschens AG14 här.

- Det kommer att ske ganska stora förändringar framöver men vi påverkar skolverket så gott vi kan och jag upplever att de lyssnar på oss, säger Matihias Lundin.

Betygseformen kommer att innebära ämnesbetyg istället för kursbetyg och vi får veta att Skolverket vill införa detta så snabbt som möjligt men att nya läroplaner och annat tar tid. Från 2025 kommer det definitivt att vara på plats och de elever som påbörjat kurser kommer att gå ut med kursbetyg.

- Vi har precis jobbat igenom remiss tre, men den kommer att justeras. Ta chansen att påverka och kontakta AG14 eller gå med i arbetsgruppen och vidarebefodra dina idéer, säger Mathias Lundin.

Mathias nämner möjligheten till validering av kunskap och förklarade att det i första hand är för dem som arbetat länge och vill få sina kunskaper dokumenterade av olika anledningar.

Mathias avslutar med att berätta om kommande förändringar i standarder iso 9606 Svetsarprövning och iso 14732 Operatörsprövning.

Inte svetsaren som är problemet

Jan Gunnar (Jonne) Nilsson från A3Cert berättar därefter om sina erfarenheter vid certifieringar av tillverkare av stålkonstruktioner enligt EN 1090 kopplade till SS-EN 3834 och berättar initierat om hur de arbetar för att guida företag som vill bli certifierade. De huvudsakliga problemen på icke certifierade företag är i regel inte svetsarens kunskaper.

- Det största felet går att härleda till att man inte tänkt igenom vad man gör, misstagen sker oftast en våning upp, i svetskoordineringen, säger Jonne Nilsson.

Svetslärarna får en genomgång av hela certifieringsprocessen och Jonne gör den enkel att förstå genom att öppenhjärtligt koppla samtliga delar till de vanligaste misstagen och missförstånden.

Förstånd att förstå rätt saker

Ulla Zetterberg Anehorn från Dekra inleder med att berätta att svetslärarna är de som bäst kan påverka svetsarna att uppföra sig korrekt. Det handlar att få svetsaren att förstå helheten i sitt ansvar. Gör de fel kan folk få betala med livet.

- Folk dör om man inte förstår vad ett svetsdatablad är. Svetsaren måste tillräcklig kunskap att läsa och tolka innehållet i exempelvis en WPS, så är det ofta inte idag, säger Ulla Zetterberg.

Vi får veta att de vanligaste förekommande svetsavvikelserna i branschen vid tillverkning och montage kopplade till specifik metod beror på att man inte förstår de mest grundläggande innehållet i svetsarprövningar.

- Man kan lägga en svets vid prövningen som går igenom röntgen, men svetsningen det är det sista steget i en prövning. Att förstå teorin är det viktigaste, det måste vi komma ihåg, säger Ulla Zetterberg.

Svetslärare måste ta fram exempel för att få eleverna att förstå varför de ska arbeta efter WPS och certifieringar. Eleverna behöver få förstånd att förstå. Och förstå vikten av att göra rätt.

- Vad man ska göra och hur man ska göra det rätt. Den insikten saknas ofta hos svetsaren, det kan ni lärare hjälpa dem att bli bättre på, säger Ulla Zetterberg.

Misstag som är lätta att undvika om man förstår vad man ska förstå kostar svensk industri enorma summor. Det primära i svetsarprövning är att kunna följa en instruktion.

Provning för lärare

Jonas Kihlsmark från Kiwa berättar om provning av svetsar i samband med svetsarprövning och WPQR.

- Det är viktigt att förstå vilken provningsmetod som ska användas, svaret på det finns i standarden och dess tabeller för provning, säger Jonas Kihlsmark.

I regel är det viktigast att prova det som är svårast att svetsa. Att prova där det är lätt att svetsa ger inte särskilt mycket. Svetslärare har i regel inte möjlighet till flera av provsätten och Jonas informerar särskilt om de provningssätt som är mest relevanta för svetslärare och som de kan utföra i sin verkstad.

- Har ni tillgång till en press i verkstaden rekommenderar jag verkligen att göra bockprov. Det kan man lära sig sjukt mycket av, säger Jonas Kihlsmark.

Jonas visar ingående hur man enkelt kan genomföra bockprov på skolorna och hur effektivt det är. Att införskaffa bockprovsstandard är nödvändigt, kanske behöver man inte köpa in hela och alla men det är viktigt att föratå vad man gör och hur.

- Bockprov kan sägas förstora alla felaktigheter i sammanfogningen, så det är verkligen tydligt vad som blivit fel, säger Jonas Kihlsmark.

Start och stopp är viktigast att göra bockprov på.

Makroskopisk undersökning (iso 17639) är ett annat sätt för skolor att kontrollera svets. Jonas rekommenderar att investera i en liten digital kamera av typen webbkamera. Kostnaden är relativt låg.

TIG-processer

Efter lunch är det dags för en lektion i nya processer och funktioner inom TIG då Tomas Sjöstedt från Axson presenterar Dynamic Wire, Arc Tig och Cycle Tig.

Dynamic wire är en automatisk självreglering av avtrådmatningen. Med Dynamic Wire behöver du bara ställa in en parameter och systemet anpassar automatiskt sin trådmatningshastigheten till de aktuella förhållandena. Det resulterar i optimal mängd svetstråd utan manuell justering.

ArcTig är en modifierad TIG-process för mekaniserad svetsning. Den har alla positiva egenskaper som konventionell TIG, men en koncentrerad ljusbåge med betydligt högre energitäthet och bågtryck. Som exempel kan höglegerat stål, med tjocklek upp till 10 mm, svetsas i ett pass utan föregående fogberedning.

Cycle Tig är baserat på principen för sömsvetsning erbjuder funktionen ytterligare inställningsmöjligheter och nya parameterkombinationer.

Gymnasielärlingsprogram och IW

Från Kungsmadsskolan i Växjö kommer Stefan Bohlin och Glenn Andersson. De har en IW-skola med gymnasielärlingsprogram som ger anställningsbara elever. Getinge och Volvo ville tillsammans med den lokala handelskammaren och Skolverket starta ett pilotprojekt där eleverna fick en anställning på företaget med en lärlingslön. Av lönen betalas 35 procent med statliga pengar, resten av företaget. Lönen motiverar eleverna och närvaron är mycket hög. De v'nde sig till Kungsmadskolan.

Upplägget ser ut som följande:

• Första året arbetar eleverna enbart på skolan förutom två veckor APL. De har med sig grundkunskaper samt heta arbeten och traverskort innan de går ut på företaget i åk två.
• I årskurs två är de lärlingar som bedriver utbildningen på företaget och lärare besöker dem var tredje och fjärde vecka. De tar även truckkort.
• I årskurs tre är de inne på skolan vecka tre och tio.

Den teori från karaktärsämnena som man behöver ha ordentlig kontroll på gör eleverna inne på skolan, till exempel produktutveckling och CAD m.m.

Under hela utbildningen förs loggbok där det går att följa i princip allt som görs och elevens utveckling vilket underlättar kvalitetssäkringen av utbildningen inom IW.

- Vi var tvungna att ta med IW-utbildningen till företagen för att få det här att fungera. Vi har tagit IW in på Getinge, säger Glenn Andersson.

- Det har varit framgångsrikt, förra året hade vi en elev som tävlade i Svets-SM. Det hade vi dessutom inte kunnat ha utan stöd från företagen, säger Stefan Bohlin.

Företagens inställning till utbildningen utvärderas årligen i en enkät och svaren är entydiga - medverkande företag tycker mycket om utbildningen och lägger stora resurser på denna.

I princip alla elver får anställning efter avslutat utbildning.

Paneldiskussion om lärlingsutbildning

Lärlingsutbildning möts ofta av skepsis, så även på SLM 2023. Lalith Eklöf från Veldi och Ola Karlsson, Montico tillsammans med Stefan Bohlin och Glenn Andersson från Kungsmadskolan fortsätter i ett panelsamtal om gymnasielärlingsprogram.

- Det är ett imponerande arbete ni genomfört men när jag besöker företag så ser jag ju att företag ofta inte är i närheten av den kompetens som krävs för att fungera som utbildare, hur kan ni lämna över delmoment till de som saknar kompetens, frågar Lalith Eklöf.

- Vi har arbetet med det här i tio år. Du har rätt i att det har krävt extremt mycket arbete för att nå dit vi är. Vi har till viss del fått utbilda företagets svetsansvariga och nu tycker de som vi arbetar med att det här är roligt och utvecklande för dem själva. Men självklart måste vi välja vi bort företag där det inte fungerar, säger Glenn Andersson.

- Även vi var väldigt rädda för att eleverna skulle bli jättesmala i sin kompetens och bara svetsa en sorts fog men den rädslan har visat sig vara obefogat. Jag ser till att de flyttas runt på företagen, visst det har tagit tid att få med företagen på det, men nu är vi där. Företagen som vi arbetar med är helt med på det, säger Stefan Bohlin.

Ola Karlsson berättar om brister som ser hos företag och IW. Brister som samverkan liknande denna löser.

- Vi ser ju att de behöver mer än svetsning för att klara sig i industrin, kunskaper som inte ryms i IW, som exempelvis slipning. På det här viset blir de ju mer anställningsbara då de på köpet får erfarenheter från företaget som inte ryms i IW, säger Ola Karlsson.

- Nyckeln tycks vara att vi är mycket selektiva i vilka företag som vi arbetar med inom gymnasielärlingsprogrammet. Man kan säga att vi även lyfter företagen genom att de ser vilken kompetens vi har och framförallt vilken kompetens vi kräver av dem och våra elever, säger Glenn Andersson.

Handhållen laser

Peter Norberg från Svetsmaskinsservice berättar om handhållen laser. Peter trycker återkommande på två saker.

1. Säkerheten.
2. Hastigheten.

Frekvensen är superviktigt att ha koll på. Olika glasögon skyddar mot olika frekvenser. Handhållen laser tillhör i regel klass fyra lasersystem.

I säkerheten så finns föreskrifter som glasögon och bör ha ett enskilt utrymme som är låsbart från insidan. Galvanisk kontakt krävs i regel för att lasern ska starta. Du bör har en LSO (laser security oficer) närvarande.

Laser är mycket bra för vissa applikationer men passar inte för alla. Däremot fungerar det på alla metaller.

- Laser är mycket snabbt och svetsar upp till sex millimeter tjocklek. Vi sammanfogar två meter per minut och svetsare en meter per minut, säger Peter Norberg.

- Vi gör tester med tillsatsmaterial och vi testar med fogspalt. Jag lovar att vi kommer att se mycket utveckling framöver, säger Peter Norberg.

Laser är ypperligt för cleaning och ytbehandling.

- Det ni ser på nätets youtubefilmer stämmer med verkligheten, säger Peter Norberg.

Alla fabrikat har en lathund för olika inställningar.

- Det är lättare att komma igång med laser än andra svetsmetoder, jag har sett nybörjare lägga perfekta svetsar. Får du möjlighet, testa. Se bara till att din leverantör tar säkerheten på största allvar, Peter Norberg.

Prisutdelning

Lärare och elever från hela landet har bidragit i nomineringsprocessen till att utse årets elev, lärare och utbildare.

Kriterier för årets IW-elev är minst ett IW-diplom, för årets IW-lärare minst ett IWS-diplom och för årets IW-skola att det är en godkänd IW-utbildare. Bakom stipendierna står Svetstekniska föreningen respektive Svetskommissionen.

Späningen i rummet stiger för nu är det dags för prisutdelning.

Mathias Lundin, vd Svetskommissionen presenterar i tur och ordning:

Årets utbildare

Sundsvalls Gymnasium. Kursansvarig: Per Hallkvist

Motivering
Genom idogt planeringsarbete av lärare och sakkunniga har utbildaren skapat nya och fantastiskt fina och ändamålsenliga lokaler. Utbildaren använder IW på bra sätt och elever når till ­IW-diplom på kälsvetsnivå. I utbildningen ges utrymme för egna elevarbeten där elever designar en egen produkt i CAD, gör tillverkningsunderlag och slutligen tillverkar produkten. Ur det kommer flera fantastiskt fina elevarbeten.
Utbildaren har därtill vänt trenden och gått från få sökande och vakanta platser till att idag har fler sökande än platser.

Grattis Sundsvalls Gymnasium!

Årets svetslärare

Andreas Nilsson på Veldi Kompetens AB i Malmö

Motivering
Andreas Nilsson på Veldi Kompetens AB i Malmö är insatt i elevernas arbete och lägger därutöver mycket tid på elevernas mående och utveckling. På ett lugnt vis visar och förklarar Andreas både teori och praktik. Med utgångspunkt i hans egna erfarenheter gör han det lätt att förstå vad som är rätt och fel. Tålmodigt visar Andreas hur svets ska läggas i de olika metoderna. Han är en mycket bra pedagog och förklarar på ett enkelt vis - även då de teoretiska uppgifterna upplevs som svåra.

Andreas Nilssons elever skriver: ”Andreas är allt! Lärare, vän, psykolog, pedagog och duktig svetsare! Han får samtliga att känna sig bekväma. Andreas kan lyfta upp en ur mörkret och sätta ett smajl på ens läppar och han kan pusha en att bli bättre både praktiskt och mentalt. Han gör det som krävs för att eleverna ska ha förutsättningar att klara av utbildningen. Andreas Nilsson får en att vilja lära sig.”

Grattis Andreas!

Årets svetselev

Pernilla Dahlberg, Lernia Utbildning AB i Trollhättan

Motivering
Pernilla Dahlberg är en elev på Lernia Utbildning AB i Trollhättan som har en positiv och stark vilja. Hon är organisatorisk med ett stort engagemang som med värme och ärlighet har berikat oss alla på skolan. Pernilla har genomfört en imponerande satsning på sig själv då hon gått från att ha arbetat med barnomsorg i 25 år till att nu vara en välutbildad och riktig duktig yrkessvetsare. Pernilla kommer dessutom varje dag med en bra inställning och hjälper även gärna sina kurskamrater. Hon är en person som absolut tillför en god arbetsstämning och som med sitt lyckade karriärbyte definitivt är inspirerande.

Grattis Pernilla!

Övriga nomineringar hittar du här.

Dagen fortsätter med middag och mingel.

Dag två

Först ut dag två är Per Brännström från Svenska elektrod som berättar om spaningar och nyheter som han stött på nere på den stora svetsmässan i Essen. - Jag rekommenderar er alla att åka dit om ni får möjlighet, säger Per Brännström.

Han visar och berättar om produkter som kommer starkt, handhållen lasersvets, nya slipmetoder med mera samt berättar om de för- och nackdelar som han ser med nuvarnade utveckling. Per tipsar även om sätt att bo och leva.

- Bo i Düsseldorf, ät cyrruwurst och drick från de lokala bryggerierna, säger Per Brännström.

Digitalisera din verksamhet

Digitalisera verksamhetshandboken? Det är något som Sargis Sargsyan från Lernia i Sundsvall har gjort. Han visar hur de gjort en en ganska enkel lösning genom att digitalisera hela handboken i en relativ enkelt excelfil. I verksamhetsboken finns vem som är kursansvarig och handledare i varje moment, kursmaterial, certifikat, svetsmaskiner, rytiner för validering, standarder, rutiner för frånvaro, arbetsinstruktioner, examinationer, protokoll för övervakning och svetsarprövningar osv.

- Det är ett ganska stort arbete att komma igång men när det initialaarbetet är gjort underlättar det enormt mycket, säger Sargis Sargsyan.

Vi får veta att färgkoder och enkelheten gör att eleverna lätt kan hitta all information som de efterfrågar. Om de efterfrågar något eller ifrågasätter något så finns allt lätt tillgängligt.

- Dokumentet har stärkt vårt kvalitetsarbete, säger Sargis Sargsyan.

Mer om digitalisering

Johan Ankre från Svetskommissionen / ANB informerar om digitalisering av IW och visar hur han arbetat med att underlätta för svetslärare och elever i examinationsprocessen.

Testledarens och elevers dokument laddas upp direkt till ANB, och undertecknas digitalt av ansvarig (rektor/testledare).

- Det är ett digitalt system som är under utveckling. Syftet är att förenkla för er och komma ifrån en osäker hantering och postgången. Jag tar gärna emot synpunkter och visar, säger Johan Ankre.

Förändring innebär alltid att det är en tröskel att komma över intitialt, när den är passerad så är verktyget mycket snabbare än föregående pappershantering.

IUC Industriellt utvecklingscenter

Jenny Bramell från IUC berättar om att förändra ungdomars attityder och föreställningar om att arbeta på ett industri- eller teknikföretag.

- Vi stöttar små och medelstora företag och vi arbetar behovsstyrt, just nu handlar det mycket om kompetensutveckling och hållbarhet, säger Jenny Bramell.

Frågor som de fokuserar på

• Produktionseffektivisering och automation.
• Produktutveckling.
• Strategiskt kompetensförsörjning.
• Marknad.
• Digitalisering.
• Affärsmodellinnovation - mot cirkulär ekonomi.
• Ekonomistyrning.
• Omvärldsbevakning.

Dagens missmatchning på arbetsmarknaden är en av grundfrågorna. IUC arbetar med exempelvis med Industrinatten för att bygga upp de kompetenser som svensk industri saknar, ett koncept som bedrivits i Tyskland sedan 2008. Första gången Industrinatten arrangerades i Sverige var i Malmö 2014.

- Sedan dess har den gått på ett 30-tal orter i Sverige. Industrinatten är en långsiktigt projekt, säger Jenny Bramell.

I följande workshop diskuteras frågor med syfte att lösa bristen på kvalificerad arbetskraft.

Lösningar som att tala om branschen som ett karriäryrke, bjuda in till öppet hus, visa upp verksamheten som den faktiskt ser ut (bryta bilden av svets som smutsigt) vikten av att finnas där ungdomar finns, sociala medier, samarbete med influencers diskuteras.

Idéer som industrikollo, svetskvällar för barn och kvinnor, familjedagar, yrkestävlingar, säljmöten med studievägledare och föräldrar läggs fram.

Workshoppen avslutas med att Ola Karlsson från Montico visar upp hur Jitech jobbar med att nå ut till fler.

Provsvetsning och show

Efter lunch går hela sällskapet ner till Lernias lokaler och där väntar test och information om det nyaste i svetsmaskinsväg.

Per Brännström från Svenska Elektrod visar det i Sverige relativt okända svetsmaskinsmärket Lorch. Märket är näst störst i Tyskland och hela tillverkningen sker där. Han visar även ett smidigt vätskekylt slangpaket med vacuumutsug.

Lärarna får en visning av Esabs nya Rustler och dess funktioner av Peter Alvarsson och Håkan Larsson. Esab visar även upp lite ur deras belagda elektrådsortiment för MMA. Bland annat Filarc PZ 35 som är en utveckling av den klassiska OK.48. Tråden har lägre torkningsgrad och tänder därför lättare. Den fyllda rörtråden de visar är en 1,0 från Filarc pz 61.13 som lämpar sig ypperligt i undervisning då den är flexibel och har en bred parameterbox.

Kemppi har med sig enfasmaskinen Master M 205 Puls som förevisas av Sune Eriksson.

- Det är en smidig maskin, den väger endast 16 kilo och är på 200 ampere, säger Sune Eriksson.

Elga har skickat Peter Falk som visar flera nyheter ur sitt sortiment med belagda elektroder. Bland annat p52t. Som är en ypperlig elektrod för undervisning och tex event som öppet hus eller prova-på.