Svetskommissionen är en teknisk branschorganisation för fogande industri. Vi jobbar med standardisering, forskning och utbildning. Svetskommissionens viktigaste uppgift är att verka för våra medlemmars intressen.
Nu är Svetslärarmötet igång! Vi har inte setts "IRL" på ett antal år pga av covidrestriktioner så det är många kära återseenden i minglet. Årets tema är Framtidens svetsutbildning och mötets föreläsningar kretsar kring ämnet.
På Lustikulla i Stockholm samlas Sveriges svetslärare och utbildningsintresserade under två dagar. Svetsläramötet 2022 kretsar kring ämnet Framtidens svetsutbildning. Föreningen Svetslärarmötet fyller dessutom 40 år. Hela programmet hittar du här. Pdf, 402.8 kB.
Lars Campbell, ordförande för Svetslärarmötet öppnar mötet och tar avstamp i att svetslärare har haft behov av att träffas och vidareutbildas i hela 40 år. Det behovet tycks inte avmattas, tvärtom. Lars ser ett ökat behov av välutbildade svetsare och för att tillfredställa det behovet har svetslärarna en nyckelroll, därför avslutar han med att tacka de lärare som är på plats.
För att kunna spana in i framtiden krävs det att man har koll på historien, något som ESABs Björn Dahlborg har.
Han är tredje generationens svetsare och har både personliga anekdoter och anekdoter från sin farfar - som var med och konstruerade och svetsade det första fartyget med helsvetsat och godkänt skrov, ESAB IV. Björns snabba resa genom svetsningens historia avslutas med en uppmaning till industrin "Ställ moderna krav på moderna svetsare. Branschen måste engagera sig i utbildningar, i alla fall om de vill ha tillgång till kompetent arbetskraft".
Mattias Lundin, Svetskommissionen, anknyter till samma ämne men visar på lösningar för att möta behovet av kompetenta svetsare. "Branschens minimikrav är IW, det måste vara ännu tydligare". Mathias tycker inte att företag ska kräva utbildnig mot svetsarprövningsintyg och att Arbetsförmedlingen ska därmed ska stå för kostnader ar bara för att ett lokalt företag behöver en person med just den prövningen inom sitt kvalitetssystem. Behovet av kompetenta svetsare är enormt och det behövs både långsiktiga och snabba lösningar. Validering av svetsare som tillskansat sig komptens på alternativa vägar kan vara en del i lösningen. Krav och upphandling av riktiga kvalitetssäkrade utbildningar är en annan.
Karolina Hellenberg, Skolverket, berättar om ämnesbetygsreformen, det stora arbetet med denna är att anpassa kurser så att det går att sätta betyg på hela ämnet och inte kurs för kurs. Långsiktighet och helhetssyn ska prägla utbildningen. För att uppnå det måste det finnas betygskriterier för hela ämnet - nu sätts betygen kurs för kurs. Det innebär mindre detaljerade betygskriterier. Vissa ämnen kommer att behövas delas, då ämnet är så omfattande och spretigt att det blir svårt att skapa och värdera progression. Det måste finnas en tydlig koppling mellan betygskriterie och färdighet.
Ett ämnesbetyg från en högre nivå kommer att ersätta ett betyg från en lägre nivå. Det gäller även vid betyget F. Har man ett F på sista nivån kommer både det och det sista godkända nivåbetyget att synas i slutbetyget. Karolina uppmanar alla lärare att svara på remissen som ligger ute januari till mars 2023.
Mikael Sollenberg, Celavi Verksamhetsutveckling, berättar om framtidens behov genom att berätta om den "supersmarta industrin" dvs industri 4.0.
Han uppskattar att fyra biljoner kronor kommer att pytsas ut mot industri 4.0 de närmaste åren. Utveckligen av artificiell intelligens går hela tiden framåt. "AI har idag kognitiva förmågor" säger Mikael. Han berättar kortfattat om IoT, VR, big data, cloud computing, wearables och additiv tillverkning som han menar är en del av 4.0.
"Det här leder till nya verksamheter där produkten är sekundär utan produkten blir en del av ett större system, man säljer på störningsfri produktion, det är det stora värdet", säger Mikael Sollenberg.
Nya produktionssystem kräver nya kompetenser, värdetrappan har förändrats. Jobb försvinner och förändras helt. Behovet av erfarenheter inom samma skrå minskar. "Nya jobb som vi inte ens vet finns kommer att skapas. Kompetens kommer att vara problemlösning, kundrelationer, sociala färdigheter osv. Och hänger ni inte med kommer de unga att tycka att ni är fett ute", säger Mikael.
Mikael Sollenberg får efter lunch lite mothugg av Lincolns Johan Ingemansson. Han har erfarenheter både från Lincoln och ESAB och hans föreläsning om vilken kompetens som efterfrågas inom den smarta industrin och hur svetsutbildning behöver anpassas därefter bygger på denna erfarenhet. "Svetsares kunskaper kommer att bestå och behövas även i industri 4.0" slår Johan fast. Vad som händer i svetsbågen kommer att vara en kunskap som består och förståelsen för vad olika processer kan, kemi och metallurgin kommer att vara eftertraktade även i framtiden. Operatörer är redan nu en brist och behovet kommer att öka. Maskintillverkarna kommer att få ett större utbildningsansvar, tror Johan. Johan fortsätter genom att ge råd om vilka processer och maskiner som kommer att bli dominerande och han berättar om VR-svetsningens fördelar inom undervisning - bågtiden ökar drastiskt, kunskapen och handlag lärs ut betydligt snabbare än vid konventionell utbildning.
Att behovet av operatörer är en brist håller Linda Rosenlund, Oerlikon Surface Solution, med om. Hon representerar idag Svetskommissionens arbetsgrupp AG 42c. Cirka 100 företag i Sverige håller på med termisk sprutning, ytbeläggningsmetoden som förlänger livslängden på komponenter. Hon säger att branschen skulle kunna växa fortare och mer om det fanns fler operatörer. Och från scenen får årets SLM-deltagare veta att företagen som sysslar med termisk sprutning efterfrågar APL-elever från industritekniska programmen.
Fredrik Gunnarsson från Industriarbetsgivarna föreläser om yrkestävlingar. Yrkestävlingarna är en viktig del av komptensförsörjningen inom branschen. Svetslärarna och utbildningarnas huvudmän är tävlingarnas viktigaste samarbetspartners. För skolorna är tävlingarna viktiga som argument i förhandlingar om resurser till utbildning och material då deltagande tävlingarna visar på utbildningens kvalitet och är en bra marknadsföring av skolan. Tävlingarna är en stor manifestation för branschen och tanken är att öka yrkets och utbildningarnas attraktionskraft. Fredrik ser att allt fler företag intresserar sig för att vara närvarande och bidragande till tävlingarna och ser att i framtiden kommer tävlingarna att få en allt större betydelse. Yrkes-SM i Karlstad 2024 och Worldskills samma år står närmast för dörren. 2022-2023 kommer uttagningstävlingarna för svets att dra igång för att få fram tävlande till Yrkeslandslaget. Exakt var dessa uttagningstävlingarna kommer att hållas är ännu inte helt bestämt.
Eftermiddagen börjar med panelsamtal angående Framtidens svetsare, hur ser utbildningarna ut gentemot behovet/kraven som branschen ställer? Medverkande i panelen är Christina Vari, Arbetsförmedlingen, Erik Eng, Lernia, Ari Nurmi Bessemerskolan, Lalith Eklöf, Veldi och Johan Ingemansson, Lincoln Electric.
Panelen börjar med att konstatera att de är relativt enade i att framtiden för svets- och fogningsbranschen går en ljus framtid till mötes, men att det finns utmaningar.
Erik Eng ser brister inom utbildningsdelarna som kommer efter just svetsningen. De delarna finns inte i utbildningen. T.ex. hur man lägger upp större detaljer i fixturer, svetsoperatörer, additiv tillverkning, hur fungerar en cobot osv? Han efterfrågar fler moduler som fokuserar på arbetet efter svetsning.
Christina Vari svarar att utbildningarnas moduler kan anpassas efter frågor från branschen lokalt i upphandlingar av utbildningar. Som läget är nu så ligger det utbildningsansvaret på exempelvis maskintillverkarna.
Kompetensbehovet hos svetslärare är antagligen ganska stort i de nya delarna tror Erik Eng. De nya LAS-reglerna stipulerar att arbetsgivarna bär ett stort ansvar för vidareutbildning men någon som ställer kraven saknas än så länge.
Ari Nurmi konstaterar genom att läsa upp innehåll ur moduler att det redan ställs väldigt stora krav på dagens svetselever, att inte allt kan rymmas i en utbildning. Redan nu är elevernas tid väldigt mycket fokuserad på annat än svetsning.
Sverige ligger i framkant, säger Lalith Eklöf. Elever som har gått en IW-utbildning har en kunskapsnivå i världsklass. Men för att kompetensen ska höjas i hela branschen tycker han att yrkessvetsare bör bli en skyddad titel, som det är nu kan vem som helst kalla sig för svetsare. Att hänvisa till svetsarprövningar säger inget om kompetens - de är lagda under de bästa förutsättningarna i en svetslokal och är långt från verkligheten på arbetsmarknaden - i vilken man kan hamna i ryggläge i en kulvert i Norge för att svetsa i nässtan omöjliga positionslägen - då blir det svårt att nå kvalitetskraven även med en godkänd prövning i bagaget. Att följa svetsstandarderna klarar dagens IW-elever men det klarar inte branschens mest erfarna svetsare utan adekvat utbildning, vilket är extremt kostsamt för företagen och samhället. En god kvalitet på utbildning är således en besparing för hela samhället.
Christina Vari vill självklart upphandla kvalitetssäkrad utbildning men att det är mycket fler saker att ta hänsyn till. Hon efterlyser synpunkter och ber Svetslärarmötets deltagare om att direkt ta kontakt med henne med förslag och synpunkter.
Erik Eng funderar vem det är som får komma till tals inför upphandlingar av utbildningar och hur branschfolk ska nå fram med sina budskap och får till svar att Svetskommissionens AG 14 är en bra väg att gå, arbetsgruppen verkar som svetsbranschens yrkesnämnd.
Framtidens material ställer till det lite för utbildningar då konstruktionsmaterial allt oftare är duplexmaterial som såklart är kostsamma för skolorna och Johan Ingemansson tror att sponsring av material kan vara en väg att låta eleverna i alla fall får testa svetsa på dyrare material. Möjligtvis kan framtidens kostnader för svetsutbildning blir högre på grund av branschens efterfrågan av kunskap kring fogning av dessa. Dessa kostnader måste samhället isf ta höjd för.
På Svetslärarmötet delas årligen stipendier ut till årets lärare, årets elev och årets utbildare.
Årets lärare: Ari Nurmin
Motivering: Ari Nurmi på Bessemerskolan i Sandviken är en riktigt bra, rolig och skicklig lärare med stort yrkeskunnande. Han visar stor förståelse med elevers olikheter och är tydlig och korrekt i sin pedagogik.
Tack vare hans pedagogiska förmåga lär eleverna sig något nytt varje dag - med tålamod och återkommande enkla och tydliga förklaringar ger han eleverna självförtroendet att på egen hand lösa olika svetsproblem som uppkommer under utbildningen. Aris hjälpsamhet och personliga stöttning får ofta hela klasser att känna sig som en familj.
Citat från en elev, ”Han är en jävligt bra svetsare och alltid glad, trevlig, snäll och ödmjuk. Den bästa pedagog jag någonsin haft!”
Årets utbildare: Lernia Sundsvall
Kursansvarig Sargis Sargsyan med kollega har gjort ett bra jobb med att skapa bra rutiner inom ramen för IW samt med att tydliggöra dessa rutiner för eleverna. Som ett exempel har samtliga praktiska prover för de olika metoderna synliggjorts på en tydlig skylt i lokalerna. Lernia Sundsvall har även skapat ett strukturerat system för uppföljning av eleverna samt tagit fram ett bra teoretiskt och praktiskt utbildningsupplägg kring ISO 5817. Lernia Sundsvall är på så vis ett föredöme bland utbildare.
Årets elev: Linus Danielsson
Linus har klarat svetsutbildningen på Anders Ljungstedts gymnasium enligt IW:s riktlinjer med bravur. Han har under utbildningen tagit IW-diplom samt flertalet svetsarprövningar inklusive HL045. Linus är en lugn, sansad och väldigt lyhörd person somhar goda teoretiska kunskaper vilket visar sig i det praktiska arbetet. Han fullgjorde dessutom sin APL med väldigt goda vitsord.
-----
Fredag
Minglet och frukostkaffet är något mindre intensivt dag två. Kanske beroende på en mycket lyckad SLM-middag dagen före?
Klockan halv tio är dock föreläsningssalen åter välfylld och dagen börjar med att Johan Ankre presenterar projektet OAS - omställning av svetsare. Ett projekt som syftar till att effektivare kunna validera nyanlända som tidigare arbetat som svetsare och snabbare få dem redo för den svenska arbetsmarknaden. Trots att projektet är i sin linda ser Johan att det kan komma att utvecklas vidare mot fler grupper som behöver stöd med läs- och språkförståelse. Stefan Wernholm, Jatech, tar vid och berättar om DEKAS-projektet som är en del av Läroportalen.se. I JA-Techs Läroportal har den praktiska utbildningen tagit steget in i IT-världen och för IW:s del kommer samtligt material vara på plats till årsskiftet.
Pär Fjällström, IVL Svenska Miljöinstitutet, vill även han föra över utbildningen mot en digital miljö, och han vill att arbetsmiljöarbetet ska integreras i utbildningen. När man gör det praktiska arbetet ska man redan där utbilda i miljöhänsyn. Och om miljöskyddet inte är på plats ska man inte svetsa öht - skydds- och miljötänket ska vara en naturlig del av yrket. Han tipsar om Svetsa rätt en webbsida full med nyttig information om hur man som svetsare arbetar utan risker.
Hur för vi ut våra utbildningar internationellt och hur hämtar vi hem kunskap utifrån? Det försöker Linda Nilsson, Erasmus+ förklara. Hon föreläser på ämnet Internationellt samarbete för yrkesutbildning med möjligheter till kompetensutveckling och utlandspraktik inom Europa.
Det finns egentligen två vägar in i mobilitetsprojektet, kortsiktigt och långsiktig ackreditering. I projektet kan man få gå kurser, gära praktik, studera, undervisa eller gå brevid och studera (skugga) experter. Ovanstående gäller bilateralt, dvs man kan även få stöd för att bjuda in.
Eramus plus kan även finansiera deltagande i yrkestävlingar utomlands. Något som Linda understryker att Eramus+ vill att svetsbranschen ska göra.
Linda berättar att Eramus kan finansiera partnerskap, både mellan utbildningar och mellan utbildningar och företag. I projektet finns två delar: 1. Excellens, du ska hämta hem ännu mer kunskap. 2. Inkluderande, du ska bli en del i ett nätverk och skapa kontakter.
Eramus+ har också nationella yrkesexperter som hjälper till med råd och stöd kring internationell verksamhet. Dessa når du via linda.nilsson@uhr.se. Redan idag är det 171 stycken yrkesskolor som har internationella samarbeten.
Esab, Kemppi, Svenska elektrod och ITW demonstrerar sina svetsmaskiner och produkter i Lernias lokaler i Liljeholmen under eftermiddagen.
Esab visar sina elektroder (MMA). Fokus ligger på högutbyteselektrod och rostfri elektrod. "Grunden är elektrodsvetsning, MMA, och det glömmer vi ofta bort i allt snack om teknikutveckling", säger Per Alvarsson. Deltagarna får se tester med Esabs små "smarta" inverterströmkällor. Utvecklingen av trådar och strömkällor står inte still trots att merparten av all svetsning idag sker på andra vis än MMA. På en modern strömkälla för MMA finns diverse bra funktioner. Startströmmen regleras automatiskt och strömkällan innehåller booster och viss reglering av pulser.
Kemppi och deras Sune Eriksson visar sin Mastermig 355. En maskin som har "alla" funktioner, 355 är en MIG/MAG-svetsmaskin med alternativ för synergisk och pulsad MIG-svetsning. Den påstås öka svetsprestandan, inte minst vid industriella tillämpningar. Maskinen har digital ljusbågskontroll och är designad med fokus på snabba och enkla inställningar. 355 erbjuder svetsalternativen Manuell, Synergisk (Auto) och Puls (Auto Pulse). Gaskylda svetspistoler och kylenhet finns som finns som tillval för ett integrerat vattenkylt paket som maximerar utnyttjandet av svetsströmmen på 350 A och möjliggör längre svetstider.
Svenska elektrod och Kalle Ericsson. visar en cobot. Coboten har konstant övervakning i alla sex leder. Varje led stannar vid minsta motståndsökning vilket gör coboten till ett redskap för svetsare. Just denna robot har ett högvakuumutsug som startar direkt med ljusbågen och eliminerar all rök.
På pendanten (touchpanelen) skapar operatören via noder all information som coboten behöver i "rätt" ordning. Coboten programmeras via Smothtool som sitter i svetsmunstycket och känner av satta positioner och räknar ut rörelserna som operatören sätter/visar genom att föra verktyget till arbetstycket. Svenska elektrod utbildar gärna lärare i programering av cobot så att dessa i sin tur kan utbilda sina elever och ser gärna att de intresserade kontaktar dem.
ITW welding (Miller/Elga) berättar om de elektroder som de tillverkar och säger att de gärna tar emot klassbesök besök i sin anläggning i Partille. De lärare som vill komma på studiebesök kontaktar Albin Löfwendahl.
Miller visar idag tre olika elektroder. Vi får veta att Miller har 105 olika elektroder varav ca 60 rostfria i sitt sortiment bland annat den prisvinnande B316L.
ITW:s Patrik Falk visar svetsning på minuspol med 55-70A med P48P med pendlande teknik på rör 20 mm 2-4 mm spalt och får en bra inträngning och jämn svets.
Han visar sedan Maxeta11 en tråd som är "jättebra" för elever att öva med. Den är enligt Patrik väldigt lätthanterlig.
Metallpulverfylld (710) elektrod i frånsvets med spraybåge är nästa övning. Just denna tråd ger även bra resultat i motsvets. Peter menar att trådens största fördel är att den ger minimalt med "sprut och kladd".
Vi tackar Lernia Liljeholmen för lånet av lokalen, och särsklit tackar vi B-sson på Lernia som är den som roddar och fixar allt på plats.
Vi från Svetslärarmötet och Svetskommissionen tackar våra sponsorer och vi tackar samtliga medverkande för ett lyckat Svetslärarmöte 2022.